Det är en av de vanligaste frågorna om kuben: blir man smartare av att lösa den? Eller är det bara de allra smartaste som klarar det?
Det korta svaret: du behöver inte vara ett geni för att lösa den, och såvitt man vet höjer den inte heller din IQ. Men den tränar flera riktigt användbara förmågor. Vi tar det i tur och ordning.
Måste man vara supersmart för att lösa den?
Det beror på hur du löser den. Att helt på egen hand, utan någon hjälp, lista ut hur den löses är jättesvårt: till och med Ernő Rubik, som uppfann den, behövde över en månad. Kuben har över 43 triljoner möjliga kombinationer, så den löser man inte genom att vrida på måfå.
Men nästan ingen löser den på det sättet. Det vanliga är att lära sig en metod: några få steg, med några drag i varje som man upprepar. Med en enkel metod, som vår lösning steg för steg, klarar åttaåringar det, och det gör också äldre som aldrig trodde att de skulle kunna. Du behöver inte vara bra på matte eller ha ett fantastiskt minne. Du behöver tålamod.
Att lösa kuben bevisar alltså inte att du är ett geni. Den bevisar något som kanske är värt mer: att du bestämde dig för att lära dig något svårt och gjorde det.
Blir man smartare av Rubiks kub?
Här är det bäst att vara ärlig: det finns inga studier som visar att det höjer den allmänna intelligensen eller IQ:n att lösa Rubiks kub.
Det som däremot är väl undersökt är om träning i en viss färdighet (schack, musik eller spel för ”hjärnträning”) gör en smartare i allmänhet. De stora genomgångarna av den forskningen, bland annat från psykologerna Giovanni Sala och Fernand Gobet, landar i samma slutsats: du blir mycket bättre på det du övar på, men förbättringen smittar knappt av sig på något annat. Den som spelar mycket schack blir bättre på schack, men inte smartare i allt. Med kuben är det troligen likadant.
Dessutom finns det en urvalseffekt: de som gillar pussel har ofta redan bra rumsuppfattning och mycket tålamod. Att många kubentusiaster är duktiga i skolan betyder inte att det var kuben som gjorde dem sådana.
Vad kuben faktiskt tränar
Att den inte höjer IQ:n betyder inte att den är meningslös. När du löser kuben övar du på:
- Rumsuppfattning: att föreställa dig hur bitarna kommer att röra sig innan du vrider en sida. Det är en förmåga som går att träna: en analys av över 200 studier (Uttal med flera, 2013) kom fram till att rumsuppfattningen blir bättre med övning, att förbättringen håller i sig och att den också märks i uppgifter man inte har övat på. Och rumsuppfattning hänger tätt ihop med matte, naturvetenskap och teknik.
- Minne: först kommer du ihåg dragen i varje steg; med övning gör händerna dem av sig själva.
- Koncentration och tålamod: ett enda fel drag förstör jobbet, så du lär dig att ta det lugnt och vara noggrann.
- Att lösa problem bit för bit: ingen löser kuben i ett svep. Först ett kors, sedan en sida, sedan ett lager … Att dela upp ett stort problem i små steg är användbart till nästan allt.
- Koordination i händerna, särskilt om du försöker bli snabbare och snabbare.
Därför använder en del skolor kuben i undervisningen: för att jobba med geometri och rumsuppfattning, och för att eleverna ska se att något som verkade omöjligt går att lära sig steg för steg.
Ett pussel med mycket vetenskap i
Om du är nyfiken: kuben döljer massor av matematik. Visste du att varje kub, hur blandad den än är, går att lösa på 20 drag eller färre? Och när du kan lösa den kan du göra mönster med Rubiks kub, som schackbrädet eller kub i kub: ett riktigt kul sätt att förstå hur bitarna rör sig.
Är det värt det, då?
Ja. Även om den inte gör dig till ett geni är det en utmaning som alla kan klara att lära sig lösa kuben, och den tränar din rumsuppfattning, ditt minne och ditt tålamod. Dessutom får du glädjen i att klara något som många tror är omöjligt. Om du inte kan det än, börja med vår lösning på Rubiks kub steg för steg: med lite övning klarar du det.